Vetenskap och hälsa de Lunds universitet, Malmö universitet och Region Skåne

00:08 Jag som står vid mikrofonen idag vid denna podd för vetenskap och hälsa, jag heter Jenny Loftrup och jag befinner mig mitt i värmevallningarnas land. 00:19 Och klimakteriet, precis som puberteten, det är från början en frisk och naturlig fas i varje kvinnas liv. Alla ska vi gå igenom den. Och för en del går det lätt. Mensen slutar komma och sen är det inte mer med det. 00:33 Men de flesta får faktiskt olika besvär och för en del blir klimakteriet ett lidande. 00:40 Det är vanligt att vakna sköblätt av svett varje natt, kanske under många år och får sömnen förstörd. Depression och utbrändhet kan också kopplas till övergångsåldern. 00:52 Ändå är vi många som inte riktigt vet vad vi kan förvänta oss när den tiden kommer. 00:58 Vi är inte förberedda. Och därför har jag idag bjudit in Pernilla Ny som forskar och undervisar om klimakteriet vid Lunds universitet och som jobbar som barnmorska på en klimakteriemottagning. 01:11 Välkommen hit. 01:12 Tack så mycket. 01:14 Behövs verkligen den här kursen om klimakteriet för vårdpersonal som du undervisar på? 01:21 Ja, vi skulle kunna säga ett rungande ja. 01:24 Det har ju många undersökningar visat. Socialstyrelsen har ju tittat på det här och det finns också studier som är publicerade för inte så länge sedan här i Sverige som visar att kvinnor behöver jättemycket kunskap och för att de ska kunna få det så tänker jag att det är väldigt viktigt att personalen i vården också har kunskap kring det här. Så ja, det behövs verkligen. 01:45 Men de som går på kusten det är ju barnmorskor, distriktssköterskor, läkare och fysioterapeuter. 01:52 Har man inte den här kunskapen? Är inte det allmän godskap? 01:56 Ja precis, man kan ju tänka det och vi har ju tittat lite på olika utbildningar men det visar sig faktiskt att det är lite skralt med det. 02:05 Vi på barnmorskutbildningen har ju lite grann om det eftersom det ligger inom vårat ämnes- och kunskapsfält. 02:11 Men de andra utbildningarna har faktiskt inte särskilt mycket utan vi behöver fylla på det här. 02:16 Jag skulle vilja börja från grunden när det gäller klimakteriet. Vad är det som händer i kroppen? 02:23 Ja det är ju som du inledde här med att säga att det är en helt naturlig omställning för oss. Alla kvinnor går igenom det och det blir ju en förändring i våra könshormoner. De sjunker sakta och produktionen då som utgår faktiskt från äggstockarna den avtar så sakta liga runt 50-årsåldern. Och då blir det de här lite klassiska symptomen, både lättare och svårare, lite olika då för olika människor. Men väldigt typiskt är då att man kan få svettningar och vallningar men också torra slemhinne generellt. 02:55 Och sen är det ju också så att när man får den här minskade hormonproduktionen så gör ju det då att slemhinnan i limoden inte växer till sådär cykliskt som den gör under livet efter puberteten. Så då får vi ingen menstruation heller och det är därför den då avstannar så småningom. 03:09 Men alltså vi har mycket liv kvar efter klimakteriet. Vi lever ungefär 40% av våra liv efter klimakteriet. 03:17 Varför finns det eller varför är det viktigt för människan att kvinnor inte kan få barn för sent? 03:25 Det är ju en jätteintressant fråga och det tror jag behövs mycket forskning kring det såklart. Men om man tittar på andra studier som är gjorda på andra däggdjur så kan man faktiskt se att till exempel vi späckhuggarna har samma sätt som oss. Det vill säga att de lever en ganska stor del av sitt liv efter det att de har slutat kunna få barn. Och det man tror är ju att det har evolutionärt blivit väldigt smart att ha det så. Därför att då finns det någon som kan föra all den här kunskapen vidare. Och så skulle man ju kunna tänka sig att det är också för människan. 03:57 Och att det är någon som finns där som tar hand om barnbarnen och säkrar artens överlevnad genom sin klokskap då. Precis som det är hos bäckhuggarna. 04:07 Så mormödrar och farmödrar, de är liksom ett extra skydd för... 04:12 hjälpa till att ta hand om avkomman. 04:14 Men precis, men också faktiskt tänker man att visa liksom på alltså förmedla all den här erfarenheten och kunskapen som hon har samlat på sig genom livet och när man tittar tillbaka kanske hur vi levde tidigare då visar vattnet fanns, goda jaktmarker och så vidare och så vidare. 04:31 Och när börjar klimakteriet? 04:34 Och när slutar det? 04:35 Ja men precis. Det är ju intressant att veta. Och verkligen sådant som kvinnor vill veta när de kommer på en klimakteriemottagning. Man ser ju det här som ett spann i livet på något vis. 04:47 Menopaus som då är den här sista blödningen som man får. Som man vet om då när det har gått ett helt år utan blödning. Den kommer i genomsnitt runt 20. 52-årsåldern ungefär men klimakteriet är ju en fas och den kommer ungefär mellan 45 och 51 år och sen kan ju den pågå då ett tiotal år tänker man sig och vissa har då svåra bekymmer och andra har egentligen nästan inga bekymmer alls utan det de märker är som du också sa förut att mensen helt enkelt slutar en dag och sen så är det över. 05:20 Men att det kan pågå i tio år, är det då så att många har besvär i tio år eller har de flesta bara besvär en kortare tid? 05:29 Ja, om man tittar på den här undersökningen som Socialstyrelsen gjorde för något år sedan så ser man att ungefär en 70-75 procent har någon form av besvär och kanske 25-30 av dem har riktigt svåra bekymmer. Och då är det faktiskt så att man kan lida av svåra, exempelvis svettningar och vallningar under ett tiotal år. Så att Har man då så svåra bekymmer så är det viktigt att man söker vården direkt när det här börjar så att man också får hjälp. 05:58 Då tar vi det här med vallningarna direkt. Det lät ju inte roligt. 06:03 Men vad kan man göra för att bli av med de här vallningarna och svettningarna? 06:10 Det som finns och har dokumenterad effekt är den här hormonterapin eller att vi äter hormoner som man känner till som begrepp. Det har ju en väldigt god effekt på det här. Man kan tänka sig att ungefär 90% får en jättefin effekt av det. Men sen är det ju inte alla som kan eller vill. 06:28 Då har det också visat sig nu i nyare studier och också ny avhandling som har kommit där man har tittat på just fysisk aktivitet, strukturerat sånt. 06:37 Och det här är ju väldigt viktigt att när man möter de här kvinnorna att man också trycker på det här hälsosamma. I att skapa sin hälsosam livsstil. Därför att när östrogenet sjunker så gör det faktiskt oss lite mer sårbara. Att man får uttrycka sig så lättare att få diabetes. Vi vet att fetma, det är lättare att samla på sig fett faktiskt efter den här tiden i livet. Och det gör också då att man hamnar i risk för andra. Sjukdomar kopplat till hjärtakärl också. 07:06 Genom att stödja och peppa de här kvinnorna till att ha en god fysisk aktivitet så kan man vara steget före hela tiden. Men man kan de facto också få god effekt på just de här svettningarna och vallningarna som kan vara ett väldigt stort problem för vissa kvinnor. 07:23 Ja, så jag tänker att då finns det antingen hormoner och då är det östrogen. Men man får inte bara östrogen idag? Nej, men precis. 07:33 För det har ju också kunskapen lärt oss då att när man får östrogen så kommer ju också den här slemhinnan i limoden att börja växa till igen. Och den måste blödas ut. Så därför kombinerar man hos alla kvinnor som har sin limode kvar vill säga alltid då den här behandlingen med progesteron. 07:53 Så att man då kan få en blödning och blöder ut den. Och då har man ju då ingen risk då för för endometrikancer eller cancer i livmoden som man kunde se för länge sedan när de här behandlingarna inleddes. 08:04 Det är många kvinnor idag som är lite rädda för den här hormonbehandlingen. När det gäller östrogen, när ska man börja äta det och är det någonting att oroa sig för? 08:18 Ja, det som man vet nu med de här nya rekommendationerna som finns från Läkemedelsverket, då är det faktiskt väldigt viktigt att man börjar nära den här menopausen, det vill säga sista mensen som man har. 08:30 Får man svåra bekymmer med svettningar och vallningar innan den, då vet man ju inte när den kommer, men då utgår man från genomsnittet. Så runt 50-52 års åldern vet man att det är relevant och viktigt att man börjar då. 08:44 Och sen vet vi också att man inte ska börja en behandling när man är över 60 år ungefär. Eller när man har haft en blödningsfri period på en tioårsperiod. För då kan man då få negativa hälsoaspekter helt enkelt av den här behandlingen. 09:01 Det är viktigt att börja tidigt och det är också viktigt i en annan aspekt. Det vill säga att man ska inte lida i onödan när man har svåra bekymmer utan då ska man söka vård och få hjälp och så ska man börja behandling ändå. Men finns det någonting att oroa sig för? 09:16 Ja, det som också är väldigt bra med de här nya rekommendationerna det är ju det att man har väldigt nogsamt tittat på det här kopplat till bröstcancer som nog tror jag alla har hört talas om och haft en stor rädsla inför. Men återigen då med de nya rekommendationerna och de här studierna där man har gått igenom dem nu på ett helt annat sätt så Så visar det sig att det finns en liten riskökning. Men den ökar ju längre man använder det här preparatet. Så därför är det viktigt att när man börjar. 09:48 Då ska man följas upp av sin förskrivande läkare regelbundet. Så att det här inte fortsätter resten av livet. 09:55 Och är det då så att läkaren undersöker så att inte livmoderslämhinnan blir för tjock. För det är det som kan vara. En grund också för cancer eller? 10:07 Ja och då kan man ju tänka sig då den här så kallade endometrikancern eller cancer i livmoden. Men det är viktigt att veta att man behöver inte göra en gynekologisk undersökning med vaginalt ultrajud innan man påbörjar en behandling. Kvinnor överlag som är friska och inte har svåra hjärt-kärlsjukdomar eller tidigare bröstcancer, eller pågående bröstcancer förstås, kan använda de här utifrån ett generellt perspektiv. Sen är det viktigt att man följer upp. 10:38 Men i och med att man använder det här gestagena hormonet också, det som jag sa, progesteron och gestagen, då blöder man ut slemhinnan. Så det behöver man inte följa upp på det viset. 10:50 Men hur är det då om man istället väljer att äta olika kosttillskott eller havtonsolja? 10:58 Det är också väldigt potenta. 11:02 Men vad finns det för risker med det? 11:05 I Sverige jobbar man inom hälso- och sjukvård så har vi inte så stor kunskap om den här alternativa medicineringen. 11:15 Så det vi kan säga, och återigen som de här rekommendationerna säger, det är att vi ska veta att de här fytöstrogenerna som det då kallas för när det är från växtriket är väldigt potenta. Det vet vi. Så att man ska aldrig någonsin dubbelbehandla sig med så kallad västerländsk medicin eller hormoner och de här tillsammans. Och väljer man att använda alternativ medicinering Då är ju det fytoöstrogener så då får man ju inte den här komponenten med att man blöder ut slemhinnan. 11:46 Så då får man faktiskt fundera kring det då att man bör begränsa den här tiden. 11:52 Är det någon fara med att ta dubbelt så mycket havtonstabletter och tänka att ja men nu... Nu har jag svåra besvär, nu dubblar jag dosen här. 12:02 Det kan jag bara spekulera i men det kan jag nog absolut tänka mig att det är och man ska vara väldigt försiktig. Återigen de är väldigt potenta och det är ju fantastiskt men man ska ha stor respekt för dem givetvis. 12:16 Men då finns det också det här med fysisk aktivitet, att det fungerar mot svettning och vallningar. Men hur mycket ska man röra på sig? 12:26 Räcker det att gå ut och gå eller svettas som gäller? 12:29 Ja, och det är ju jätteintressant och väldigt roligt att den här avhandlingen har kommit ut nu där Berin har tittat just på det här. Och det man ser, som de har tittat på och forskat, det är ju då att det... Det ska vara strukturerad träning och de har just tittat på styrketräning exempelvis. Och då ska man göra det här tre timmar i veckan, tre gånger, en timme då. Och efter tre månader då så ska man kunna se en effekt. 12:58 Men tidigare studier har också visat att annan slags träning som är någorlunda intensiv att den också fungerar mot en rad klimakteriebesvär. 13:09 Ja och det är just där att man får det här påslaget så att man får det här endorfinpåslaget visar det sig. För det kan liksom hjälpa det här temperaturcentret som vi har här bak i hypofisen. Att det liksom hostar igång och kommer igång igen. Och det är det som är vitsen så att säkerligen har ju all Mycket träning, en väldigt fin effekt. 13:29 Och sen varmevallningar känner nog de flesta till. Men det finns också kylvallningar. 13:34 Och det är det här med kroppens termostat och att den inte riktigt fungerar. 13:39 Det kan man säkerligen tänka sig att det är. I mottagningssammanhang så möter jag många som säger att de också kan skifta det här. Ibland kan de bli väldigt varma men sen också bli väldigt kalla. Det finns inte så mycket skrivet om det utan... Behandlingen syftar till svettningar och vallningar. Det är det jag kan säga om det. 14:01 Sen är det välkänt att torra slemhinnor kommer i klimakteriet. Då kanske man tänker främst på underlivet. Men det är också ögonen och munnen. Vad finns det där man kan göra för att ta hand om sig? 14:16 Det är jättebra du säger det och det är där också den här tvärvetenskapliga kunskapsbanken som blir när vi träffas på den här kursen när vi har många olika professioner. Vi har bland annat tandläkare som går där nu och har god kunskap om munhålan givetvis. Där kan man ändå se att kvinnor får problem med torra slemhinnor men också ögonen som du sa. Då är det helt enkelt smörjande problem. salvor och smörjande ögondroppar som man kan använda sig när man har de typer av bekymmer. Men just i munhålan så kan ju det leda till ökad risk för karies och så vidare. 14:50 Men också smärtsamma tillstånd i munnen så att man ska verkligen söka till en tandläkare som har kunskap om det här såklart. 14:58 Så det blir extra viktigt med tandhälsan under klimakteriet. Det är många som har problem med torra slemhinnor i underlivet. Vad är det för problem de har? 15:09 Det är jättevanligt och det kan verkligen vara ett stort lidande. Man ser att det kommer ungefär ett par år efter att man passerade den sista mensan. Då har nog östrogenet sjunkit till en något lägre nivå. Så det lyckas inte smörja på det viset. 15:26 Jag träffar många kvinnor som just pratar om det här och det tråkiga är att det påverkar deras sexliv. Det vill säga att de känner lusten men det gör för ont för att ha omslutande sex. Det här är jätteviktigt att vi pratar om. Och just studier kopplat till sexualitet visar ju att det är faktiskt vårdgivaren som måste ta upp det här. För många kvinnor, man känner sig kanske blyg, man vågar inte ta upp det. Så det vill jag verkligen säga. Och här finns det också hjälp att få. 16:00 Och här, det finns receptfria östrogenpreparat som inte är farliga- Som man kan köpa och prova. Och det har verkligen oftast en väldigt, väldigt fin effekt just på de här torra, sköra slämmenorna. 16:15 När vi pratar om sex så är det ju också så att minskad sexlust är ju också ett besvär i klimakteriet. 16:22 Pratar ni om det? Ja, absolut. Just på den här menopause rating scale så finns det en ruta där man då kan fylla i sin påverkan på sexlusten och det är ju jättevanligt att man just säger att det är verkligen negativt påverkat och Där gäller det att man verkligen frågar hur. Hur menar du att det är påverkat? Är det så att det bara är kopplat till de sköra slämhinnorna då kan man väldigt väl hjälpa till med den här receptfria östrogenkrämen och använda den för den bygger upp slämhinnan igen. 16:55 Men sen kan det ju såklart också vara lusten. Och studier visar att kvinnor kan få en påverkad lust. Det vill säga att man känner inte igen sig lika lätt längre i sin sexualitet. Man kanske inte får lika lätt orgasm om man har fått det tidigare. Det tar liksom lite längre tid. Men... På grund av den här naturliga förändringen i slemhinnan så blir det inte på samma sätt. Men å andra sidan vill jag också säga att det finns studier som såklart visar att kvinnor får en förändrad och en förbättrad syn på sin sexualitet. 17:28 För de är inte rädda att bli gravida längre. De är mer nöjda med sin kropp. De är starkare. De kan ta för sig. Så det är som vanligt båda hållen. 17:39 Det finns båda sidor när det gäller sexualitet. Mm. 17:44 Men sen så är det ju det här med humöret som många upplever går upp och ner och svänger upp och ner lite i stil med puberteten fast nu är man liksom på väg ur. Är det något som alla upplever? 17:57 Det är svårt att veta egentligen hur alla har det på något sätt men de som söker mottagningen tänker jag där jag jobbar det är ju såklart de som De har tagit tag i det och vill söka. 18:08 De upplever sina besvär så det påverkar dem väldigt negativt. Så det är klart att jag får se en viss typ. Men när man tittar på forskningen då återigen. Nej, alla har inte alls den här typen. Eller de uppger inte att det är ett problem för dem. Men återigen, de jag träffar, absolut. Det är just den här... 18:27 Att svängningen, som du säger, man känner igen från tonårstiden, men också att den här ilskan kan komma väldigt tydligt. 18:36 Men här brukar jag också prata om, för det gäller verkligen här att vi inte gör någonting friskt, sjukt, det vill säga patologiserar det här. 18:45 Kanske är det så att det är rimligt för den här kvinnan att reagera, att äntligen säga ifrån, om du förstår vad jag menar. 18:51 Man måste också använda den här aggressionen. 18:53 Ja men precis, men när hon själv känner att det blir ett problem för henne i arbetslivet eller i familjelivet. 19:00 Då är det klart att man funderar kring detta men det är ju inte så att man kan ta ett piller och sen så blir man lugn och harmonisk. Det är inte alls så det fungerar och det är väl inte det vi vill heller tänker jag. 19:11 Men det är en komplex bild också kopplat till den allmänna hälsan för det var ju det du inledde med där att Det psykiska måendet kan faktiskt vara påverkat och vad är orsaken till det? 19:24 Det är ju väldigt komplext. Det är ju väldigt komplext. Hur tänker ni runt det i patientmötet då? 19:33 Där jag jobbar så använder vi oss av ett screeningsinstrument. Först en väldigt kort frågeformulär som heter Menopause Rating Scale. Och det är en 10-15 fråga där man då synliggör de här klassiska klimakteriesymptomen. Därav humöret också är en. För studier visar ju det att man kan få påverkan på humöret. Och då fyller man i det och då diskuterar vi det här. Eller jag då med kvinnan. Är det en utbrändhet det handlar om? Är det depression det handlar om? 20:04 Det måste ju också på något vis frias och checkas av innan man kan gå in på att det rent bara hör till klimakteriet. 20:12 För det finns ju kopplingar mellan depression och utbrändhet och klimakteriet. Men då menar du att det är en del i en helhet- 20:22 Men precis och det kan verkligen vara så att återigen att man kan söka en klimakteriemottagning för att man antingen känner att det här är sista hoppet. Jag har gjort allt. Jag har varit sjukskriven. 20:35 Jag har varit hemma. Jag har varit utbränd. Jag har många, många saker. Och sen så tänker man men kanske lösningen är det här. Det är klimakteriella problem. Det är det det handlar om egentligen. Eller så kommer en kvinna. 20:47 Som verkligen i början har på något vis sin utredning. Hon har tagit tag i det här och känner att det har blivit en förändring. 20:54 Men det är väldigt viktigt att man tittar på olika aspekter och inte bara tänker att det är klimakteriet och sen så gör man någon form av... 21:03 behandling kring det. För många, de här kvinnorna är ju också en tid i livet där det händer mycket. Och det är ju också det att det är en annan tid. Det är en annan tid nu. Många kvinnor är väldigt aktiva i sitt yrkesliv. De är liksom verkligen i sin peak. De har jobbat länge. De har väldigt mycket ansvar. De har jättemycket kunskap. 21:23 Du menar att de är i sin prime och så har de ansvar både hemma och på jobbet. Kanske föräldrar som är sjuka och behöver tas hand om. 21:31 Precis, det är faktiskt väldigt, väldigt mycket. 21:34 Och det kan ju göra vem som helst lite trött. Men det är återigen, det gäller verkligen att titta så att man hittar rätt där. Så det är därför vi ska vara flera som jobbar tillsammans för att lösa det här, tänker jag. 21:48 Men hur är det då i vården om det kommer in en kvinna mellan 45 och 55? Finns det vissa saker som man alltid checkar av om man söker för diffusa symptom? 22:01 Sköldkötlen, utbrändhet... 22:04 Ja, det är just det som du säger där. Det är jätteviktigt och depression. Att man vet om när hon kommer till mig exempelvis så kanske hon redan har varit på vårdcentralen och gjort en massa undersökningar. Bra, då kan vi checka det på något sätt. Men min fråga till henne är ju såklart alltid att har du kontrollerat din sköldkörtel? För vi vet att exakt samma symptom som man kan få på klimakteriet kan man ju få om man har störningar i den. Så det är jätteviktigt att man gör. Men också att man screenar för depression och det är där läkaren på vårdcentralen eller företagshälsovården också kommer in. 22:38 Så det är viktigt att man har gjort det också eller gör det. 22:42 Det här med att vården inte alltid är så lätt tillgänglig. Det är inte så lätt för kvinnor att hitta och komma till de här klimakterimottagningarna för de är få. 22:53 De är få men det vi saknar det är ju såklart någon form av karta över Sverige och vi vet att fysioterapeuterna har en karta där man kan hitta duktiga kliniker kopplat till det man undrar över då just till deras profession och vi skulle ju såklart vilja ha det. Det är på något vis, det är verkligen ett önskemål men vi har också väg att gå dit för att Det finns ju inte ens alltid vårdgivare som har den kunskapen av olika anledningar. 23:24 Man har fullt upp med annat och det här är inte jämställt i Sverige. 23:29 Nej det är inte det men vi har ju mål, jämställdhetsmål med jämlik vård. 23:35 Men hur går det med de här målen när det gäller klimakteriet? 23:39 Ja men precis och det visar återigen den här undersökningen som Socialstyrelsen gjorde då att det här är inte jämlik vård. Det är väldigt, väldigt orättvist för tillgången på professionella, kanske gynekologer. 23:53 Det är ont om gynekologer i stora delar av Sverige. Det är ont om barnmorskor med den här specifika kunskapen. Det är ont om andra med den här specifika kunskapen. Så det är ont om kunnig personal helt enkelt, det vet vi. 24:06 Ja och jag vill hoppa tillbaka till fysioterapeuterna för det de gör handlar det om leder för man kan ju också få verk i leder under klimakteriet. 24:17 Och det vet man för att östrogenet har ju en allmän smörjande effekt i kroppen också i hjärnan men i huden som du pratade om förut men också i leder. Det kan ju vara relaterat till det och då är det ju jättefint att få träffa en sjukgymnast så att man kan få hjälp med specifik träning. Så kan man ju gå vidare sen då och fortsätta den här styrketräningen själv. 24:39 Och när klimakteriet går över, då har man ju fortfarande ingen hög grad av östrogen. Alltså vad händer då? Det här med smörja hjärnan och så. Kommer man då tillbaka till sin fulla hjärnkapacitet? Mm. 24:53 Det är väldigt viktigt när man pratar om det här så att man inte på något vis sprider en bild av att kvinnor blir knäppa i huvudet när man kommer klimakteriskt. För så är det inte alls. 25:03 Det förstår jag för man har ju också den åldern och så mycket erfarenhet och kunskap som man kan väga upp. 25:08 Ja men precis och det handlar faktiskt, även om östrogenet är ett fint smörjmedel så är det inte så att man blir mindre skärpt. Det handlar inte alls om det utan det är snarare det att man får de här påverkan som vi har sagt. Men sen när den här tiden är förbi då har ju östrogenet... Det är stabilt lågt då helt enkelt. Det kommer aldrig att ta slut men det kommer att gå ner till en viss nivå och sedan stanna där. 25:33 Och kanske är det så att den här trappan går lite som trappstegsvis och när det blir ett lite större glapp ja då får vi påslag och så tar det en stund innan vi har klimatiserat oss. Kanske. 25:44 Hur kvinnor upplever klimakteriet det beror också på hur de har det i sin situation och hur omgivningens attityder ser ut. Om det är någonting man kan prata fritt om och hur som helst eller om man inte Det kan göra det. 26:02 Ja men precis. 26:05 Det har ju visat sig i studier då att kvinnor som har en hög känsla av sammanhang det vill säga att man känner sig ganska till freds. Och det innebär inte att man inte kan ha ohälsa faktiskt. Men man har en inställning till livet där man på något sätt kan ändå se att det finns... 26:23 Jag gör så här så funkar det bra eller funkar inte det så testar jag det här. Man har på något vis en positiv inställning och tar tag i problemen när de kommer. 26:36 De kvinnorna hanterar sina klimakteriebesvär bättre. Och även fast man då objektivt utifrån kan se att den här kvinnan har svåra besvär med att sköra slemhinnor och så vidare så är hennes upplevelse inte sådan. Det innebär ju såklart inte att hon inte ska ha hjälp. Men just det här att man ser till hela individen och det är ju det som är så viktigt att vi också stärker dem i vården. Att vi ska stärka de här resurserna som finns och också kanske hjälpa dem att hitta dem. 27:11 Men det är ju ett stort arbete 27:13 Så när man kommer till er mottagning så har ni någon tanke om att ni ska peppa upp kvinnor också? 27:19 Ja men det stämmer och genom att använda olika typer av samtalstekniker som det finns flera men motiverande samtal är någonting som vi använder på våra utbildningar mycket och där är det helt enkelt då att man ska utgå ifrån den man har framför sig och istället för att Rapa upp en lista med att det här och det här kan du göra. Så utgår vi från individen och ställer den här frågan. Man kan verkligen öppna upp så. Vad kan jag göra för dig idag? Vad är det som är mest problematiskt? Eller att vi utgår från det här frågeformuläret som vi har. 27:51 Jag ser att du har svarat att du har flera punkter där du har svåra bekymmer. Vad vill du att vi ska fokusera på idag? 27:59 Och vad upplever du är det viktigaste i det här patientmötet? 28:04 Det är att förklara och ge kunskap. För det uppger kvinnor i olika studier i Sverige men också globalt. Det ser man överallt. Det är samma vad man än tittar på i kvalitativa studier. Att det är en kunskapsbrist. Det är det vi måste råda bot på. Det finns mycket kunskap här ute. Vi har ju internet som en fantastisk källa men man kan också få väldigt mycket som man inte kan sätta i ett sammanhang. Och det är det tänker jag vi som vårdpersonal kanske kan vara duktiga på. 28:37 Vi samlar vad är det du kan, vad är det du har hört. 28:41 Och så sätter man ihop det på något vis till en helhet som gör det möjligt för dem att hantera. 28:50 När det gäller attityder, omgivningen, våra män och på våra arbetsplatser och våra barn, hur kan de tänka runt klimakteriet? 29:02 Det handlar ju också om såklart att vi sprider kunskap om det här normala tillståndet och också tar bort sådana här mytbilder. Att kvinnor blir knäppa eller hysteriska eller aggressiva. Det är inte alls det det handlar om utan får man kunskap redan i skolåldern. Man ska ha kunskap om hela livets olika skeden. Att amma, att... 29:22 Hamnar i klimakteriet? Vad är det som händer? För då är det inte konstigt och då känner man igen det och då kan man stödja och det är det som är så viktigt att man har kunskap och förstår att den här situationen inte riktat mot mig som partner utan det är någonting annat. Kan vi göra någonting åt det här? Kan vi hjälpas åt? Tänker jag. 29:42 Det är dags att avrunda den här podden. Men jag tänker att du så här på slutet. Om du skulle skicka med en tanke till dem som har klimakteriet framför sig. 29:54 Eller är mitt i det. Vad skulle du säga då? 29:59 Jag tänker att om ni har möjlighet så prata med en kunnig personal kring det här. Och särskilt innan du har kommit dit. Och det är ju det vi också måste jobba på i Sverige. Att ge kvinnor och män och alla andra kunskap om de här naturliga skeendena innan det händer. För då kan man få den här. Man får kontrollen och det är det man behöver. Att man inte bara drabbas av någonting. Särskilt de som drabbas svårt. Man känner igen det man vet. Man skaffar sig en strategi och det ger trygghet. Men för att få det måste man ha kunskap. 30:31 Och det sa Pernilla Ny som forskar och undervisar om klimakteriet vid Lunds universitet och jobbar som barnmorska på en klimakteriemottagning. 30:42 Tack för att du kom hit. Tack så mycket. Och är du nyfiken på mer forskning och nyheter om hälsa så hittar du både fler poddar och massor av läsvärda artiklar på vår sajt vetenskaphalsa.se Och vid ljudspakarna idag sa Patrik Jävet och jag heter Jenny Loftrup. 31:02 Tack för att ni lyssnade och till alla medsystrar. Det går över.